Knappt hann Socialdemokraterna presentera Moneybrother som dragplåster i Almedalen förrän alliansen presenterade inte bara en kändis, utan tre – som dessutom skrivit en egen allianslåt.

Men i dag tar S ytterligare en poäng i kändiskampen: I Expressen skriver Liza Marklund en krönika som närmast är ett hyllningsepos till Mona Sahlin.

”Hon kommer att bli en fantastisk statsminister. En sådan som man är stolt över, en som man pekar på i tidningen inför sina utländska vänner och säger: ’Titta, det här är vår statsminister, Mona heter hon, hon är så himla bra!'” skriver Marklund entusiastiskt.

Hon fortsätter: ”valet i september handlar ju inte i första hand om vem som ska vara statsminister, utan vilket samhälle vi vill ha i framtiden. Vilken väg vill vi gå? Vilket Sverige vill vi ha? [—] Själv vill jag ha ett Sverige som bygger på solidaritet och tolerans. På rättvisa och lika möjligheter för alla, oavsett kön, klass eller etnicitet. Jag vill att unga människor i dag ska få samma stöd och möjligheter som jag själv fick. Jag vill att sjuka och arbetslösa ska bemötas med respekt och nya chanser, inte krav och nonchalans. Jag vill att våra gemensamma tillgångar ska fortsätta att generera pengar till oss alla – inte bara till direktörer och riskkapitalister.”

Gissa om strategerna i S-kansliet jublar. Mona Sahlin kunde inte ha sagt det bättre själv. Men det är sannolikt inte bara drömmen om en bättre och mer solidarisk värld som driver Marklund till valurnorna i höst. I sin krönika skriver hon att hon känner Sahlin. Det handlar inte om en flyktig bekantskap. Faktum är att de är nära vänner. Det ryktas bland annat att det var Marklund som gav Mona Sahlin den omdiskuterade Louis Vuitton-väskan i 50-årspresent – även om Sahlin själv inte velat bekräfta det.

S har den största kampanjbudgeten av alla partier – 70 miljoner kronor. Men med såna vänner behöver partiet inte ens öppna plånboken.

I det moderata kampanjhögkvarteret gnisslar man förstås tänder över Marklunds gratisreklam för Mona.

Håll ögonen öppna framöver – ett motdrag lär inte vara långt borta.

Valet i höst äger rum den 19 september. Det vet de flesta. Men hur långt är det egentligen dit?

100 dagar på fredag hävdar Socialdemokraterna och firar dagen med olika kampanjaktiviteter.

Men i de rödgröna förhandlingarna verkar man inte ha kunnat enas om tideräkningen. För samidigt hävdar de rödgröna att 100-dagarsstrecket inträffar redan i morgon. ”Vi firar det med att öka tempot och slå upp portarna till det rödgröna valcentret på Sveavägen 48 i Stockholm.” skriver de på både socialdemokraternas och de rödgrönas sajter.

– Det beror på hur man räknar. På torsdag är det hundra dygn och några timmar. Vi räknar på samma sätt som SVT, säger Martin Gelin, webbredaktör för de rödgröna.

På Svt:s valsajt räknar man ner till när vallokalerna öppnar och på torsdag morgon slår den över från 101 dagar till 100 dagar, 23 timmar och 59 minuter.

Är det ett medvetet val så att ni kan fira två gånger?

– Nja, medvetet val… Det beror på om man räknar när vallokalerna stänger eller när valdygnet börjar. Du kan kolla hur SVT räknar, så får du väl fråga Socialdemokraterna hur de räknar, säger Martin Gelin.

Mona Sahlin tar hjälp av sångaren Moneybrother för att dra publik till Almedalen, skriver Makthavare.se.

Kändisar är hårdvaluta för partierna. Socialdemokraterna var till exempel påtagligt nöjda när Henrik Schyffert kom ut som sosse och Miljöpartiet framhåller gärna att hiphoparen Carl-Martin Vikingsson i Svenska Akademien är övertygad miljöpartist. För att inte tala om Gudrun Schymans förtjusning när Abba-Benny lättat på lädret och gett Feministiskt initiativ en rejäl slant att kampanja för.

Andra kändisar som bekänt färg:

Wille Crafoord – Moderaterna

Timbuktu – Socialdemokraterna

Abba-Benny Andersson – Feministiskt Initiativ

Anna Bergendahl – Miljöpartiet

Markus Birro – Kristdemokraterna

Alexander Bard – Folkpartiet

Solveig Ternström – Centerpartiet

Jesper Odelberg – Vänsterpartiet

Det mullrar i S-leden.

Orsaken: de interna festerna är nu nästintill torrlagda.

I går kväll var det socialdemokratiska riksdagsgruppens årliga vårmiddag. Men i fördrinksglasen ombord på båten på väg ut till festen på Stora Essingen, serverades inget annat än alkoholfri cider.

– Det var en del upprörda känslor, rapporterar en S-källa.

Väl framme fick festdeltagarna dessutom hala upp plånboken och själva köpa vad de ville dricka. Bakgrunden till den nya alkoholpolicyn är den famösa julfesten i december då en kraftigt berusad S-ledamot i bara kalsongerna och skjortan försökte ta sig in till en partikollega som fick ta skydd på sitt rum. Därefter beslutade S att det får vara slut med gratis drinkbiljetter och den som vill ha något alkoholhaltigt att dricka får nu betala själv.

Nyordningen ska dock ha lagt rejäl sordin på stämningen. Visserligen avlöpte festen helt utan skandaler, men går också till historien som en av de tråkigare.