En sak jag har väldigt svårt att greppa är hur datorer kan lära sig saker – helt på egen hand. Det knyter sig i skallen. Jobbar på artikeln med arbetsnamnet ”AI – för dummies” (alltså såna som jag) och just nu känns allt som en obegriplig soppa.

Artificiell intelligens (AI)  är ett område som är stekhett i Silicon Valley. Alla jättar dundrar på och pekar på framsteg inom området.

På den ena sidan står entusiasterna som pekar på vilken fantastisk framtid som ligger inom räckhåll – smarta AI-pepprade datorer kan ta hand om alla monotona trista uppgifter, ge oss mer tid till familj och vänner, hjälpa oss att förstå alla spårk i världen på nolltid, bota cancer och utrota fattigdom. Hallelujah.

På den andra finns skeptikerna med pannan i djupa veck. Silicon Valleys superstjärna Elon Musk höjer varningsflagg. Han tror att AI kan bli det sista människan gör. Till sist blir vi datorernas egna små husdjur – utan arbetsuppgifter eller kontroll. Problemen som AI kan skapa kan ”krossa den mänskliga civilisationen” har Musk förklarat.

Han får medhåll av Stephen Hawkins som har sagt att utvecklingen av artificiell intelligens kan ”innebära slutet för mänskligheten”.

De är inga dumstrutar direkt, varken Musk eller Hawkins.

Men forskarna som jobbar med att utveckla AI suckar åt domedagsprofetiorna.  Jag har ägnat ett par dagar åt att prata med några av dem.

– Respectfully, jag håller inte alls med doktor Hawkins, säger Greg Corrado, som är en av Googles höjdare och grundade Googles Brain-team för fem år sedan. Han är expert på allt som som har med AI och maskininlärning att göra (Google är förresten det företag som Elon Musk hackar på mest när det handlar om AI).

Corrado menar att AI-forskningen idag står så långt från civilisationen-kommer-krossas-scenariot som det bara går.

– Det vi jobbar på är att göra datorer mindre korkade, säger Greg Corrado.

Ett av de senaste AI-genombrotten är hur datorer kan lära sig känna igen bilder – på katter hundar och dinosaurier, tillexempel.

– En dator behöver se flera tusen bilder på en Tyrannosaurus Rex för att förstå, medan en treårig pojke lär sig samma sak genom att se tre olika bilder. Jag säger det för att ge lite perspektiv, säger Greg Corrado.

Forskarna kan idag lära datorer att lära sig en sak. En dator kan bli världsmästare i schack, men samma dator förlorar stort mot en femåring i Fia. Att en och samma dator skulle kunna lära sig att hantera en hel värld av olika problem – och sedan skuffa undan människorna och ta över – ser han som ett otroligt scenario.

– Jag tycker det är viktigt att vi har en öppen diskussion om vart AI-forskningen är på väg. Men en framtid där AI-utvecklingen växer sig utom all kontroll är jag inte akut orolig för, säger Greg Corrado.

Mediernas rapportering om artificiell intelligens har blivit ett problem för forskarna, menar de själva. AI-nyheter tenderar att omhuldas av bilder på en skräckinjagande Terminator som går bärsärkargång och rapporterna inspireras av sci-fi litteraturen. I en artikel jag läste skriver AI-forskare från Future of Life Institute att att mediernas AI-rapportering är så kass att den kan skada vetenskapen. Om allmänheten får en skräckinjagande och osann bild av artificiell intelligens kommer pengarna till forskningen att sina, är de rädda för.

– Det är antingen söta Pinocchio eller livsfarliga Frankenstein i medierapporteringen, säger Thomas Dietterich, som chefar över AAAI (Association for the Advancement of Artificial Intelligence) och är verksam vid Oregon State University. Han låter lite irriterad.

Forskarna vill alltså att journos ska lugna ner sig. Kanske är vi lite för heta på gröten när det handlar om att lansera dramatiska framtidsscenarier? Men redan idag har vi exempel på hur det gått snett när AI-projekt lanseras.

Minns ni Microsofts chatbot, tonårsbruden Tay? Ett AI-experiment som urartade big time. Tay – som utvecklade sin AI-personlighet genom att snacka med människor på twitter  – blev på 24 timmar superrasist och fullskalig sexist. Det var inte direkt vackert, inte heller ett stolt steg framåt för forskningen. Tay försvann snabbt.

Ett annat skrämmande exempel på hur det gick snett är den berömda ”Flash Crash” från 2010 – när den amerikanska aktiemarknaden tvärdök i 36 minuter och sedan hämtade sig. Den automatiserade handeln av aktier består av AI-delar och här gick något snett.

– Utredarna försöker fortfarande förstå vad som hände. Vi hade tur, för aktierna hade lika gärna kunnat stanna på bottennivån den gången, säger Richard Mallah, AI-forskare på Future of Life Institute.

Google har ju också lanserat en ”dödsknapp”, som skulle kunna stänga av datorer som löper amok. Varför gör man det om man inte alls är orolig för AI-utvecklingen?

Ok, det tydliga svaret på om AI-utvecklingen är farlig eller inte kommer jag nog inte hitta. Vi får helt enkelt vänta och se.