Nu är jag på plats i Arenan för sista genrepet.

Det tekniska strulet fortsätter även under lördagens genrep. Det börjar med en omtagning av Luuks start. Med en mindre rutinerad programledare hade det kunnat gå illa, men Luuk är en klippa.

Oj, nu blev det en omtagning till, och till slut missar till och med Luuk och säger fel stad. Jaja det kanske är så här ett genrep ska börja, även om den här typen av missar aldrig hände förra pret.

Min klippa i Finland, Tobias Larsson, som håller i finsk tv:s eurovision-blogg och som under hela turnén förra året försåg mig med alla småfakta som jag missat eller itne kunde kring andra länders bidrag och schlager-historia mejlade mig följande omdömen. De står så klart helt för honom:

OBS BETYGEN HÄR NEDAN ÄR INTE MINA, DE KOMMER FRÅN ETT MEJL JAG FÅTT FRÅN  FINSKA YLE:S SCHLAGERBLOGGARE TOBIAS LARSSON:

”Nu låtsas vi att jag är Markus Larsson (halva namnet är ju ändå rätt):

1. Elin Lanto  –  2 plus
Funkar säkert bättre liv och blir nog en treplussare då. Rätt svag låt egentligen, men lite skojigt. Men tänk om det här skulle varit Portugals bidrag, vad vi skulle skrattat.

2. Andersson & Gibson   – 1 plus
Sött och rart och gulligt. Tror jag. För när låten är slut minns jag ingenting.

3. Anna Book  –  1 plus
Värsta sorterns aggressivt konstruerad G:son-dynga, men jag kommer att vara mindre hård när jag ser Anna. Hon verkar så glad att få vara med, och det kan hon väl få vara? Vinner den kan Sverige fundera på att dra sig ur…

4. Addis Black Widow  –  2 plus
Egentligen ganska svängigt, men kommer inte att funka alls live. Istället tror jag att man kommer att vrida sig generat i soffan och önska att det ska ta slut.

5. Andreas Lundstedt   – 3 plus
Vi pratar svaga plus här, men tre får det bli. Piggt producerat och troligen snyggt framfört. Bryter av från det andra och det borde vara positivt.

6. Tommy Nilsson  –  1 plus
Jag orkar bara inte. Finns den här låten fortfarande? Tycker den är seg och trist och texten är förfärlig. Ja, han sjunger bra. Därför blir det i alla fall ett plus.

7. Sofia Berntson  –  2 plus
Tänkte bara ge ett plus först, men låten är hyfsad, så OK. Vi har en låt i finska finalen som totalt rippat hela Nightwish ljudbild och stämning, som är Nightwish fast utan Nightwish. Det här är Helena Paparizou utan Helena Paparizou. Inte speciellt dåligt men totalt poänglöst.

8. Uno & Irma   –  3 plus
Jag ignorerar västen och väljer att bara glädjas åt låten. Den gör mig glad och har bra fiilis som finnarna säger. Min favorit den här veckan. Men det räcker förhoppningsvis inte långt i finalen.”

Så nu vet ni vad grannlandet tycker.

Godmorgon!

Så skiner solen en schlagerlördagförmiddag i Jönköping. Härligt!

Det blev en lugn kväll. Artisterna, de som inte gick och sov tidigt hängde de flesta på artisthotellets 8:e våning, i en vip-bar som skulle vara ”journalist-fri”. De av mina kollegor som ändå tog sig dit vittnade om att det var en rätt grå tillställning.

Jag lovar att det hade varit mer halabalou och att artisterna hade trivts bättre om de istället tagit en öl tillsammans med oss murvlar i nån avspänd hotell-lounge.

Idag väntar ett sista genrep kl 14, då bloggar jag direkt från arenan så ni kan hålla koll på det senaste – vi får se om Pidgeon tagit sånglektioner, om Sofia kapat ännu mer av sin klänning och framför allt om tekniken håller.

men först, lite så där härligt schlager-nörd-info för dem som läser andra felaktigheter i tidningar:

Andreas Lundstedt har tävlat FYRA gånger i melodifestivalen förut:
1996 Driver dagg faller regn, placering: 2:a
1997 jag saknar dig, jag saknar dig, placering: 7:a
2003 (med Alcazar) Not a sinner, nor a saint, placering 3:a
2005 (med Alcazar) Alcastar, placering: 3:a

I år blir det alltså femte gången för herr Lundstedt. Det här med antalet deltaganden tridigare förvirrar tydligen folk.

Däremot så har herr Lundstedt också tävlat i Eurovision Song Contest en gång, 2006, för Schweiz, tillsammans med gruppen Six4one och låten If we all give a little som kom på sjuttonde plats. Ett kapitel som Andreas helst undviker att prata om.

Nu vet ni. Allt annat är fel. Man behöver bara läsa en blogg. (Troligen inte den här i så fall, men ändå).

Nu blir det en dusch och en sväng ner på stan innan sista genrepet.

Tips för alla er som ska ha schlagerfest imorgon. När det kommer till mellanakten – melodifestival-musikal-prylen ni vet – skulle man kunna ägna sig åt en poängtävling. Ett poäng till den som först kan uppge rätt originalartist, ett poäng för rätt år och ytterligare en poäng för rätt placering i den svenska finalen.

Se så lätt det är att komma på nya lekar och åh vad roligt att vara lekledare!

Vitt blev svart för körens Anna Nilsson. Precis som jag skrev tidigare ville Addis Black Widdows skivbolagsrepresentanter att Louise skulle vara ensam i vitt på scenen.
Till kvällens genrep hade Anna Nilsson i huskören snyggt och smidigt bytt om till svart. Hon står längst till höger (ja, jag vet att bilden är suddig!).

oddsen har ändrats ordentligt efter kvällens genrep för de som satsar pengar hos Svenska spel. Där gissar man att Anna Book och Elin Lanto går direkt till final, med oddsen 1,40 respektive 1,80 gånger pengarna. Trea och fyra kommer Tommy Nilsson respektive Andreas Lundstedt och Uno och Irma hamnar utan för topp fyra.

För den som gillar att spela har Addis Black Widdow odds som ger 150 gånger pengarna.

Inget av strulet drabbade egentligen artisterna. Elin Lanto kom igenom sin låt smidigt och visade upp en rejäl hårförlängning.

Andersson och Gibson visade för första gången inför publik att deras Simon & Garfunkel-pastisch faktiskt kan bli nåt att räkna med imorgon.

Anna Book glänste rakt igenom och publiken var verkligen på hennes sida, handklapp genom hela låten. Anna kommer kunna sjunga hur surt som helst imorgon och ändå ta hem en Globen-plats.

Addis Black Widdow fortsätter att inte förvåna nån. Sången blir tyvärr inte bättre. Pidgeon lovar att det kommer låta bättre imorgon, men samtidigt vill han inte erkänna att han sjunger falskt.
Louise är nervös som få men hoppas på att en rejäl uppladdning inför morgondagen ska få hela bandet att glänsa under tv-sändningen.

Andreas Lundstedt rev ner mycket jubel från  salongen och det förtjänar han med sitt eleganta shownummer, men man ska inte överskatta ”bög-faktorn” hos publiken. Alcazar har varit stora publikfavoriter under samtliga sina rep och delfinaler då de uppträtt, men det har ändå inte gått hela vägen, i just det här fallet brukar arena-publiken tycka annorlunda än svenska folket.

Tommy river av sin ballad och avslutar med kvällens enda pyroteknik, det framkallar självfallet applåder.

Sofia Berntson var nervös på scenen idag, hon spexade innan det var dags att sjunga. Hon får se upp så hon inte övertänder imorgon när det gäller, vissa tendenser finns.

Uno och Irma. ja vad hände egentligen där. På dagens repetition lyste det om dem, men nu kändes det itne som de riktgit ansträngde sig. Mer glöd behövs tll imorgon annars blir de här jokrarna utan finalplats.

Luuk räddade verkligen showen under alla teknikmissar. Kristian visade att man valt rätt programledare, när han vitsigt och utan irritation hela tiden parerade alla missar med småvitsig humor.

Precis kommit tillbaka från genrepet som helt kantades av tekniskt strul. Det började som småmissar där mikrofoner inte var påslagna och fotograferna inte hade koll på vilken kamera som skulle ut i sändning, och sen fortsatte det likadant under hela showen.

Ingen av artisterna drabbades, men Kristian Luuk fick gång på gång rycka in för att med sin snabbtänkta humor rädda situationen, de gånger hans mikrofon fungerade.

Under mellanakten fortsatte ljudstrulet när bakgrundsljuden inte kom igång och flera gånger fungerade inte datorn som spelar upp förinspelade inslag.
– Det är klart att det är frustrerande när saker inte fungerar. Visst ska det vara småmissar när man repar, men inte så här mycket, sa studiomannen Henrik von Sweigbergk efter repetitionen.
– Idag fanns ingen backup när datorn som spelar upp inslagen inte fungerade, det måste lösas till imorgon.

Tävlingsansvarige Christer Björkman, kunde inte berätta vad som orsakat felen:
– Jag är ju så fokuserad på de åtta bidragen, men visst märkte jag att saker gick fel när jag stod bakom scenen, men man har väl varit med om värre genrep än så här.

kristian Luuk var trots strulen nöjd med repetitionen:
– Det kändes som ett typiskt genrep, det är ju då sånt här ska hända.
Vad gör du om liknade strul uppstår imorgon:
– Då berättar jag om min estniska familj, det kan jag göra i timmar.

Uno och Irma ser verkligen ut att trivas på scenen tillsammans, det märks inget av att de båda skulle vara blyga och inte gilla att stå längst fram. Irma lyser verkligen av glädje när hon sjunger God morgon. Men Uno, vad är det för väst du har på dig?

Jag läste någonstans att Uno redan kommenterat klädvalet med nånting i stil med:
– Jag har inte valt kläderna själv.

Flower power-västen tar ner hela låten. Det hjälper inte att han har coola Bono-solglasögon på sig.

Skivbolagsfolket säger att de tykcer att blommorna funkar i tv-rutan. Det tycker inte jag, även om de inte var riktigt lika anskrämliga där. Låt Uno vara Uno säger jag.

Långklänningen funkar desto bättre, Irma får minsann vara Irma hon.