Åh härliga efterfest! Nån frågade om det här var den tråkigaste efterfesten, eftersom han hört nån säga det. Tvärtom säger jag. Karlskrona höll nivån från förra gången, 2006 och levererade en grym efterfest.

Lite ledsen blev jag när hotellchef-Ola sa att nu fick det vara slut när klockan närmade sig 04.30. Då hade ändå jag och IdolMattias, eller – som jag stenhårt lanserade i höstas – snyggMattias precis röjt loss till Måns Cara Mia och vi hoppades på fler sköna discoschlagers.

Inte för att festen slutade där. Hotellkorridorerna och alla öppna utrymmen var fyllda med festsugna människor. Björn Gustafsson lämnade festlokalen typ sist av alla och i en soffa satt nästan hela Calaisa med varsin drink i handen och undvek att bli uppflirtade av angelägna festbesökare.

Det var en av de skönaste efterfesterna i år och imorgon ska jag berätta vem som knäckte Bengtzing på dansgolvet, vem som helst hade spottat ut champagnen och allt du inte visste att du kunde få veta om efterfesten.

Det måste vänta tills jag orkar skriva, imorgon bitti. Tills dess får ni fundra över vems skor det här är:

Var det för lätt? De här då? Inte riktigt lika lätt va?

    

Gissa så mycket ni vill så kommer jag med allt skvaller från efterfesten och allt annat du vill veta imorgon.