När hotellchef-Ola (en trevlig prick som tyvärr stängde festen en halvtimme för tidigt för att jag skulle bli helt nöjd) meddelade DJ:n att det var dags att avrunda trodde han att det var läge att spela 37 lugna låtar på raken för att vi skulle somna lättare.

Helt fel!

Tack vare min kollega Ylvas övertalningsförmåga fick vi Cara Mia en sista gång och dansgolvet livades upp rejält.

Snygg-Matte tog i från tårna och vi vrålade alla med i höjningen.

– COME. CLO. SER. CARA CARA MIA! CARA CARA MIA!