Nu är första genrepet slut och jag här har jag samlat på mig lite småsaker som är mer eller mindre minnesvärda:

Montenegros läderdansare med röda handskar som kladdar på sångaren och lämnar röda handavtryck på slajmbollens t-shirt.

Israels Boaz sjunger på hebreiska, men skulle nog tjäna på fler rader på engelska. Och varför börjar hans stenseriösa kör plötsligt hoppa loss bakom honom. Koreograf någon?

Belgiens sångerska har på sig nåt som liknar en stor polkagris.

Sloveniens Rebeka Dremelj, som lite impopulärt går under namnet surkossan här nere efter att ha varit allt annat än trevlig under sina presskonferenser, har kvällens gräsligaste kjol – neongrön och klarade definitivt inte av sin slutton. Den dog bort innan den ens började.

Dustin the Turkey fortsätter att använda sin textskylt för att flirta udner repen. Idag snuyrrade texten: ”Teresa från Tjeckien, ring mig!”

Knäppgökarna i Laka från Bosnien har släpat upp en tvättlina och fyra tjejer i brudklänningar på scenen.

Armenien var tidigt ett av Markus Larssons favoritbidrag, men det låter inte särskilt bra på scenen. Hon sjunger i otakt till musiken och blir andfådd redan i första minuten av låten. Men lite eldbomber brukar ju gå hem.

Finland bränner av så mycket pyroteknik att det luktar bränt under hela Rumäniens nummer. Kul att sjunga en kärlekssmäktande duett när allt luktar bränt.

Dima Bilans engelska uttal har förbättrats avsevärt sen 2006, men några kurser till skulle han kunna ta.

Greklands uppfällbara hjärta. Som hämtat från en pop upp-bok i gigantiskt format.