Charlotte har transponerat ner låten så lågt under repet att hon inte klarar av att sjunga de första allra lägsta tonerna. Troligen har hon gjort det för att spara rösten, men det låter sådär faktiskt.

Överlag ger Charlotte ett osäkert intryck i inledningen av numret när hon rör sig på catwalken. Jag hoppas att hon inte fortfarande oroar sig för att falla som hon gjorde under ett stängt rep hemma i Sverige, när catwalken fortfarande var ett rullband.

Sången räddas av Dea och Wictoria och hon som jag glömt namnet på som sjunger bakom kulisserna.

Fortfarande är inledningsbilden långt från det Björkman vill ha. Han vill ha samma silhuett som i den svenska inledningen, men öppningsbilden är så långt från scenen att effekten helt uteblir.

Övergången från svartvitt till färg är också i så vid helbild av arenan att man inte ser den ordentligt.

Det blir mycket för Christer Björkman att fortsätta jaga ansvariga inom produktionen för.