Lars Hägglund. Hägglund. Hägglund. Hägglund. Hägglund. Jag fattar inte att jag aldrig kan få till efternamnet rätt.

Han blev lite generad när vi fnissade åt hans turkosa och rosa kläddetaljer i Alcazars kör.

Nu tog han hissen mot rummet tätt följd av Martin Kagemark som tyckte att jag också kunde behöva lite sömn:

– Gå och lägg dig! sa han skarpare än till och med morsan brukade säga till mig när jag var ett elakt barn.

Jag lovar, Martin. Om några timmar när vi jobbat klart.