Deo-NEO ser ut som Mika men låter mer som Scissor Sisters eller Rongedahl med rejäla falsetter genom halva verserna och refrängen.

Med ett baskomp genom verserna växlar han över till gitarrer i bryggorna över till refrängen där han sjunger en trallvänlig pop med vissa deo, aho, aho-partier.

Sticket bryter av. Ingen falsett. Och en snygg tonartshöjning till slutrefrängen. Varit för få såna i år tycker jag. Och ett riktigt schlagerslut där han upprepar titeln två gånger. Human frontier. Human Frontieeer!