I sista genomsjungningen fångar jag Linda Pritchards blick när hon står på knä framme vid scenen. Jag sitter och sjunger med och hon ler mot mig, men det gör så att hon tappar bort sig och sen börjar leta efter kamerorna. Och vet inte riktgit när hon ska resa på sig och verkar dessutom fastna i klänningen lite grann.

– Fan också, utbrister hon när hon tagit sista tonerna.

Omdet var mitt fel eller inte vet jag inte, men förlåt Linda, det var inte meningen.