Erik Segerstedt och Tone Damli gör inte heller den typ av låt jag förväntat mig: Måns Zelmerlöw har svängt ihop en blivande radiohit som låter väldigt mycket som det som Danmark skickat till Eurovision de senaste åren.

En gitarrpoplåt i midtempo med country-influenser.

Det känns inte som en särskilt avancerad låt, sångmässigt. Tone får inte visa sitt register fullt ut, men det är glatt och trevligt. Undrar om jag tycker att det är tråkigt. Jag kan inte riktigt bestämma mig. Den lyfter inte direkt när jag lyssnar. Får ge det några gånger.