Rikard Wolff gör en chanson där han sjunger om En förlorad sommar.

Det här är sprött, han har ju inte världens starkaste röst, men Toma Andersson-Wij har skrivit en vacker visa åt honom.

Det här är något för alla de som inte orkar med dance-produktioner. En klassisk vis-ballad som växer när grymma Sara Isaksson plötslgit dyker upp och sjunger sista versen och en refräng med honom.