Oscar Zia har verkligen vuxit till sig sen förra våren då han sjöng med i Behrang Miris nummer.

Och det här 90-talsnumret funkar väldigt mycket bättre när jag ser det på scenen än när jag hörde det på skiva igår.

Att Zia överlåter det mesta åt sina dansare är bra. Han ska fokusera på sången, men ändå se ut som att han är en i gänget av dansare. Och samtidigt stjärnan på scenen.