Henric von Zweigbergk låter damerna själva hålla i sina scenkläder och frågar Sanne retoriskt:

– Läder? Det hade jag aldrig kunnat föreställa mig att du skulle ha på dig.

Sist hon var med var det ju i en helorange läderbyxdress.

Jag tycker att det är skönt att det äntligen tycks bli lite riktiga scenkläder. Det har ju känts så hilma enkelt hittills idag, där allt gått i rätt fantasilöst svart och vitt.