Kristin står ensam på scenen utan rekvisita. Det är hon och varmt ljus i strålkastare som omger henne i en halvcirkel som det mot slutet också fläktas lite rök framför. Och en ensam strålkastare från taket snett bakom henne.

Det här kan bli magiskt på lördag. Eller som en kollega uttryckte sig nyss i dagens underdrift:

– Det här var ju ganska bra.

Minst sagt!