I Italiens öppning ser man först de tre killarna i Il Volo en och en i bild, sen går det ut i vidare bild där man ser romerska statyer på leden i bakgrunden, som snart dränks i rök på skärmarna. Pampigt som tusan.

De här killarna kan dessutom sjunga.

Koreografin går ut på att killarna en och en byter av varandra och tar ett steg framåt och sjunger ensam in i kameran, för att sen växla ut och man ser dem alla tre tillsammans med den pampiga bakgrunden.

Andra genomsjungningen får jag inte samma rysningar, men det är första intrycket som gäller allt som oftast i Eurovision.

Det som möjligen kan ligga dem i fatet är att de är direktkvalificerade till final. Det är alltid en fördel om man hört låten tidigare.

Och sen får jag inte glömma min reaktion när ajg första gången såg Måns Zelmerlöws nummer hans första rep i Melodifestivalen. Jag rös minst lika mycket då, trillade nästan bakåt på stolen.

De flesta av Eurovisions tv-tittare kommer se artisterna framföra sina låtar för första gången i semifinal eller final. Det är den känslan som kommer avgöra vinsten. Och får man samma känsla i både Italien och Sverige så kommer det bli jämnt i omröstningen.

Fotograf: Elena Volotova, EBU