Molly Pettersson Hammars Hunger är nog kanske musikaliskt bättre än förra årets I’ll be fine, som ju faktiskt var en av mina favoriter då, men kanske inte lika direkt i hooken.

Mollys souliga röst passar bra i den här låten, som ligger i midtempo, med ett skönt pling i bakgrunden och Molly kommer så klart få briljera med sin röst på scenen.

Refrängen sätter sig ganska snabbt, men är snäppet mindre tydlig än förra årets låt vid första genomlyssningen. Den stannar liksom inte kvar på samma sätt.

Det här är snyggt, coolt, men samtidigt varmt och komemr garanterat spelas i en upphottad remix på schlagerdansgolv över Sverige så fort den släpps.