Kikki Danielsson gör absolut ingen schlager. Det här är den svensk-country som hon alltid egentligen haft närmast om hjärtat. Minns någon Mats Rådberg och rankarna?

Det är heller ingen Guld och gröna skogar, det här är inte upphottat eller moderniserat. Det är precis det som hon vill sjunga, i midtempo med en självbiografisk text och rim på världen och färden.

Refrängen är väldgit klassisk och tydlig med countrygung, men frågan är om det här är vad Kikkis melodifestival-fans vill se henne göra? Det ska bli spännade att se på lördag om hon är årets Charlotte Perrelli eller årets Owe Thörnqvist.