Dotters nummer är snyggt och suggestivt. När jag tittar på tv-skärmarna känns det som att se en filmad livekonsert. Dotter sjunger rakt ut och kamerorna fångar henne när hon levererar.

Jag tror inte att jag såg henne titta in i kameran en enda gång. Kanske två förresten, men det var mer som ett misstag. Det är nästan som att hon ignorerar kamerorna och låtsas som att de inte är där och filmar henne.

Det är mörkt. Väldigt mörkt på tv-skärmarna. Men inte så mörkt att man tappar bort Dotter. Inte så konstigt som Liamoos nummer var ibland på repen förra veckan, där man helt förlorade honom.

Där det är mörkt kommer man snart tillbaka till Dotter och hennes sång och hennes utstrålning. Man känner det som hon känner på scenen.