Alltså Robert Gustafsson och Rolandz gör det märkligaste bidrag som vi får höra i år, helt klart. Men utan att vara dansande humrar på scenen.

I en boogie woogie sjunger Robert Gustafsson om låghalta Anette som är drottning på dansgolvet.

Eller vad sägs om textrader som:

”Hon har en stil som ingen annan
Hon dricker öl och spottar snus
Lång och låghalt sprider hon sitt ljus”

Robert sjunger på i princip alla dialekter han kan och det här lär bli en solklar favorit på dansbanr framöver. Det går att bugga till och det går att sjunga med i från första textraden, samtidigt som varje formulering är underfundig och svår att hinna lära sig.

Alltså jag kan inte annat än älska det här. För att det är så knäppt. Och kul. Och på riktigt, samtidgit som det är ett enda stort skämt.