Lisa Ajax börjar på knä på scenen i nästan helt mörker. Under numret kommer det mer och mer ljus på henne.

Jag tycker att det här är årets i särklass starkaste ballad och Lisa sjunger med otroligt mycket känsla. Men i refrängen blir det inte helt rent på genrepet. Det kan man förlåta i en sån här låt med mycket känsla.

Nu är vindmaskinen tillbaka igen, men jag skulel vilja att de drog på den ännu mer igen för att verkligen förstärka och ge henne mer fläkt i håret.