Arvingarna gör en andra och sista genomsjungning och den här låten är så smittande och glad att man inte kan låta bli att le när man hör den. Den är rakt igenom publikfriande och varm och härlig.

Även den här gången kommer Casper av sig i texten lite i första versen.

Det är lika roligt varje gång att se om Kim och Lasseman får till high5-klappen bakom Caspers rygg. Det gick ganska okej den här gången.