– Jag chillar lite med sången nu, säger Wiktoria i mikrofonen inför andra genomsjungningen.

Hon känner kanske att hon behöver spara sig lite.

Den här gången får vi heller inget regn. Det sparar de till sista genomsjungningen.

Och när hon sjungit klart så är hon lite smått sarkastisk mot oss i pressen som sitter och lyssnar.

– Tack, ni ger mig så mycket energi, säger hon och skrattar.

För vi i pressen sitter ju här och jobbar och med näsorna i våra datorer. Vi sitter inte och jublar och applåderar som artisterna gärna skulle vilja att vi gjorde.