Lina Hedlund hinner göra lite röstövningar och uppsjungningar medan hon väntar på att få köra sin låt en tredje gång.

Nu kopplar Lina in all sin energi och bjuder på leenden i vindmaskinen redan från start.

Oj, där snubblade hon på väg ner från trappan på sista steget.

Precis det jag suttit och oroat mig för ända sen första repet i Leksand.

Gud det såg läskigt ut. Och i fallet slets även henne skärp av.

Lina rycker på axlarna på scenen och slutar sjunga. Till slut stängs musiken av också.

– Så typiskt, det gick ju så bra, eller hur? säger hon från scenen när scenteknikerna kommer upp på scenen för at få ordning på allt så att Lina får repa igen.

SVT:s tv-fotgrafer intill mig på parkett börjar skämta om ”dödstrappan” på scenen. Ett klassiskt kvällstidningsuttryck. Så jag måste givetvis sätta det ordet i rubriken.