Nu får vi höra alla låtar en gång till. Jag uppdaterar det här inlägget och sammanfattar låt för låt efter en andra lyssning.

The Mamas är värme och soulig glädje. Det här är inte alls omöjligt att tänka sig i finalen. Och att de kan sjunga vet vi ju. Men det är nästan så att man fnissar till när handklappspaertierna kommer, speciellt i breaket är det så smart och utstuderat uttänkt att jag bara kan skratta med. För visst hörs det även ett skratt i bakgrunden från den (förinspelade?) kören.

Suzi P sunger vibea men det låter som vajpa. Hon har skön attityd i rösten och jag ser fram emot att se var det här vägen på scenen. Kan hon få till en Ace Wilder-wow-effekt så kan det här överraska, men det kommer krävas mycket på scenen då.

Robin Bengtsson har ett snyggt driv direkt i första versen som leder fram till en käftsmäll till effektiv refräng som lär ta hem alla hjärtröster som behövs. Och sen tar den här låten vägen lite precis överallt. Jag har ingen aning, det känns som att Robin andas in lite lustgas och bara låter allt släppa loss åt alla håll.

Malou Prytz Ballerina har en suggestiv inledning som leder fram till en snygg refräng som låter precis som massor av hits som vi har hört förut. Låt mig tänka lite så dyker det kanske upp i huvudet framåt fredag. Mycket tydligt Sia- och Rihanna inspirerat i alla fall, men vilken låten är mest inspirerad av sitter fast i hjärnan och vill inte komma ut just nu.

OVÖ gör väldigt lättillgänglig rap som kan funka på melodifestival-publiken. Den är glad och rätt mjukt producerad för att funka på en bred tv-publik. Här beror det mycket på vad de gör av scenframträdandet.

Sonja Aldéns Sluta aldrig gå är en klassisk schlagerballad. Sonja sjunger fantastiskt så kanske kan hon få med sig tv-publiken med sin röst som hon gjorde 2007. Men jag tror att hon får det tufft i det här startfältet.

Felix Sandman gör den låt som verkligen växer mest från en första till andra lyssning. Det här är snygg och lite trulig pojkpop-Ed Sheeran-vers som trippar fram till en refräng som kanske känns lite konstig första gången man hör det. Det skulle kunna vara den typiska låten som skulle vinna på att gå via andra chansen och därmed få spelas på radio från lördag kväll och växa för alla lyssnare.

Där har ni det. Vi har fått lyssna på alla låtar två gånger. Nu ska jag och Markus Larsson försöka sammanfatta vad vi tycker och se till så att ni får ett tv-inslag på det. Härligt va?