Felix Sandman gör cool pojkpop där hooken och låttiteln nästan blir mer spoken word är melodi. Verserna är snygga med driv i, bryggan supersnygg och sen blir det ett tyst break före ett nästan pratat parti som är refrängen. Det här har jag svårt att placera. Verserna och bryggan är effektiva och lär få hjärtrösterna att trilla in. Ska bli intressant att se vad han gör av just refrängpartierna på scenen. Det kan bli väldigt snyggt. Eller falla platt.