Victor Crone ligger ner hela vägen genom halva första refrängen.

Öppningsbilden på tv-skärmarna ser inte klok ut, här måste de hitta en vinkel där Crone inte tittar snett nedåt i ett så där galet grodperspektiv där man ser ut som alla tjockiskinder i världen samlats på ens egen haka.

Själva effekten är ursnygg, där Victor ser ut att svepas in i vatten som inte blöter ner honom.

När han väl reser sig upp rör han på sig betydligt mer än vi sett honom göra förut, varken i Mello 2015 eller i Eurovision för Estland förra året.

I första genomsjungningen ser det nästan överdrivet ut och han känns inte helt bekväm i studsandet på scenen. Här gäller det att han hittar rätt balans för att få igenom låtens glädje i rutan utan att kännas antingen stelt obekväm, eller fullständigt övertänd.

Sången är inte heller helt ren i första genomsjungningen.