Det är mycket tjut och jubel från scenen under Drängarnas första genomsjungning. Bidrar så klart till stämningen i låten.

Jag är faktiskt glatt överraskad över att dansarna, Keisha, Lisa, Lamin och Edin, inte har försetts med överdrivet bonniga kläder, eftersom de ska symbolisera låtens piga och dräng.

Istället får de ha ganska neutrala korta vita klänningar respektive khaki-färgade chinos och hängslen.

Jag kan liksom inte säga att det här är nedtonat på något sätt. Men ändå så är det just det. På rätt sätt.