Andreas Olsson är klädd som någon form av flygkapten i öppningen med rock och revärer. Men snart ryker överrocken.

Det här är färgsprakande på alla sätt. Och led-skärmarna används för att illustrera allt. Ja ALLT. Inklusive textraden om gyllene tider.

Och instrumenten har prytts med plastblommor för att få in känslan av charterresa ännu mer.

Kanske känns Andreas lite nervös i det här första repet som vi får se. Han behöver slappna av och känna att den fånigaste texten är det roligaste han nånsin sjungit. Då kommer glädjen att ta över och gå igenom.

Det här är Samir & Viktor-pop i dansbandstappning och då måste man äga det fåniga genom att rakt igenom bara ha roligt på scenen.