Sannex stavar hela texten på led-skärmarna så ingen ska missa vad de sjunger. Det här är ren och skär glädje i låten med urdumma rim och jag har den här låten på hjärnan sen i onsdags.

Men Andreas Olsson känns lite osäker på scenen i första genomsjungningen.

Han hittar inte rätt kameror, han vet inte var han ska hålla händerna, ska de vara på mickstativet eller längs med kroppen eller på mcken eller i sidorna.

Den osäkerheten drar ner glädjekänslan i låten och får det att kännas mer hittepå än vad ett sånt här nummer och låt klarar av.

Det är svårt med tv och alla såna detaljer blir avslöjande i tv-kamerorna. Därför måste de kanske skala av lite kameror för att få Andreas att känna sig tryggare och bara köra på scenen.