Även Lillasysters repklipp har kommit. Här märks det att det här är ett sammansvetsat band som kan det här med scenshow.

Nej, det är inte min kopp te rakt igenom, men refrängen är tillräckligt Mello-rock-vänligt effektiv för att det ska funka för mig och de här grabbarna går definitivt genom rutan.

Breaket från att öppna med gitarrock till att gå över till mer brölande numetal känns inte alls lika tydligt på scenen. Här hänger låten mycket tydligare i hop.

När jag pratade med bandet efter sin repetition var sångaren Martin Westerstrand självkritisk och tyckte att det var jobbigt att lära sig alla tv-kameror och att han behövde jobba på det.

Men det märks inte i de klipp vi får se från dagens rep. Det här kommer funka för rockpubliken.