Precis när jag skulle gå hem så sprang jag på fina Loulou Lamotte i lobbyn. Hon hade varit ute och tagit luft och var på väg upp på rummet igen med sina närmaste. Och ett glas i handen. Och en ny flaska redo att öppnas i famnen.

Klart det var värt att firas att vara svenska folkets tvåa, och totalt en bronsplats.

och jag kände att jag bara blev tvungen att stoppa in huvudet för att få ta en sån där klassisk ”sista bilden från efterfesten”-bild som jag och Loulou har råkat göra ett otal gånger förut.

Så utan någon efterfest (för min del i alla fall) fick jag en sista bilden-bild med Loulou i alla fall. Och det är ju värt allt vin i Frankrike