Äntligen är jag på plats i Rotterdam och Tusse har sitt andra rep. Om jag lyckas ta mig in i presscentret vill säga.

Just nu tycks en mängd ackrediteringar inte fungera tillfredsställande och vi är tillsagda att stå utanför och vänta på att det kanske löser sig. Detta efter att ha skickats fram och tillbaka några gånger mellan olika stationer. Tydligen har morgonens coronatester inte hunnit gå igenom systemet ordentligt. Beskedet är att det ska gå på några minuter, men de minuterna har redan hunnit gå, tycker jag.

Men själva testningen flöt på bra i alla fall.

Här i Rotterdam har de ett system med testning av utandningsluften. Man ska andas lugnt fem gånger och ta ett djupt andetag och grejer.

Jag fick klartecken, men hon som genomförde testet sa att det nästan är ett undantag. Om man andas fel eller eller datorn inte kan utesluta corona måste man ta ett en tops i näsan och vänta en kvart på att få sitt resultat.

Själva testhallen är snyggt uppstyrd, men ger ett visst dystopiskt intryck där man står och sitter på led i väntan på att få testas och sen få sina resultat.

Och där ser det ut som att folk som tidigare stoppats i entrén börjar släppas igenom så jag är förhoppningsvis snart igenom.