Jo då, nu har jag tagit mig in i presscentret och fått mig ett dedikerat skrivbord. Man får inte flytta runt som man vill i år på grund av coronarestriktionerna.

Jag har hämtat ut presspacket som i år består av lite mindre dravel och lite mer användbara saker än det brukar. Den här väskan brukar vara fylld med mängder av reklam för allt möjligt inhemskt turistigt som jag som press på Eurovision inte har en möjlighet att se, uppleva eller besöka.

Men i år är det mer sparsmakat och det känns skönt.

Det är en totebag med Eurovision-loggan, ytterligare en shoppingpåse i lite grövre canvas.

En halsduk med en mening ur Duncan Laurence vinnarlåt från Eurovision 2019.

En flaska så att man kan fylla på vatten.

Ett munskydd, som inte uppfyller de krav som Eurovision har på vilka munskydd man måste ha i presscentret.

En kylskåpsmagnet.

Två anteckningsböcker.

En bok om Rotterdam som en matstad.

Och så lite annat småkrafs.