Tenoris sista 20 sekunder känns nästan som en parodi på hur en Eurovision-låt ska se ut, låta och kännas på Eurovision.

Bilden klipper mellan Kalle Leander och Alexander Grove, som sjunger varannan mening, ser på varandra, ler in kameran och så slutar de i gemensam ton, som de tar i från tårna och aldrig liksom låter ta slut, tillsammans med slag i beatet som hetsar vidare, uppåt, uppåt, uppåt i nån form av extas.

Jag bara gapar, vet inte om jag ska gapskratta, eller kapitulera och älska. Jag kollar på de sista 20 sekudnerna gång på gång. Jag. Kan. Inte. Sluta. Titta. På. Tenoris. Avslut.