Missa inte artisternas härliga firande – och de hetaste snackisarna från efterfesten
avVill ni se mer av hur galet det var på festen i natt så gör ni det så klart allra bäst i vår efterfest-tv!
Vill ni se mer av hur galet det var på festen i natt så gör ni det så klart allra bäst i vår efterfest-tv!
Det går inte ens att påstå att vi stängde baren, för den stängde oss långt innan vi stängde den.
Thomas G:son var kvar bland de sista. Och så också Markus Larsson och Jimmy Joker.
Jag fick Jimmy att berätta så mycket dumheter, varav en involverade en leksaksbuss (se det som ett internskämt).
Den här kylväskan hade dykt upp i ett hörn där hotellpersonalen inte såg oss.

Med väl kylda nattliga drycker som ingen behövde men ändå drack av.
Vi hade dock inga glas kvar, som ni ser.

Inte helt säker på om Jimmy Joker är nöjd över att jag tog den här bilden. Han dök i alla fall ner bakom kepsen för nästa bild.
Och när klockan var 04:48 var det väl lika bra att det här blev nattens sista bildserie. För sen var det på alla sätt dags att gå hem, oavsett vad Arvingarna sjunger.


Ibland vill man bara inte gå hem. Man vill inte att natten ska ta slut. Men 04:20 sa Lisa Miskovsky ändå att nu fick det vara nog. Då var hon den artist som var kvar längst på hotellhänget i natt.
Och jag stannade kvar ännu lite längre.
Vi har inte hunnit prata om det är va?
Alvaro Estrellas vin!
Visst dök det upp en pava av det här vita i natt. Mycket sent. Klockan hade hunnit bli 03:38 enligt inställningarna i min kamera.
Och vinet var inte alls illa!
Alvaro själv hade gått hem sen länge, men hans manager Hanna (här med Schlagerfesten-Anders) visade upp drycken. 
Efterfesten stängde visserligen 02. Men det gjorde inte att vi gick hem. För hotellbaren, i byggnaden intill, höll öppet fram till 03.
Där hittade Lisa Miskovsky Cazzi Opeias fina föräldrar och satt länge och pratade med dem i en soffgrupp.
Jag hittade Jakob Redtzer (skrev Lillaysters Pretender förra året och Cazzi Opeias I can’t get enough i år) och Bishat Araya (Också I can’t get enough) i baren tillsammans med härliga Nadia Hamouchi (tvättbräda i Danne Stråheds nummer). Och så kanske jag slängde iväg en öl till Paul Rey som stod intill också.

Det var väldigt härligt, för så många ville att kvällen-natten skulle fortsätta, så det blev ett mysigt häng i hotellets lounge.
Arvingarnas Kim och Tommy Carlsson utmanade Lillasysters Andreas Bladini i nån form av spel som jag aldrig förstod mig på.
Jag hamnade i en soffgrupp tillsammans med Casper Janebrink och min fina kollega Stina.

Markus Larsson stod i samtal med Thomas G:son.
Antagligen om Tom Petty eller emotionella tonartshöjningar nåt annat som jag inte begriper mig på.
Och i baren fastnade Mellos-mesta-manager-Daniel med Paul Rey i ett samtal.

Lillasysters trummis Ian-Paolo Lira hittade en rosa boa och hade väldigt kul med den.

Kanske inte riktigt hans stil, egentligen, eller vad säger ni?
Men ganska sött ändå!

Det var verkligen ingen som ville sluta hänga i natt. Farah Abadi dröjde sig också kvar i hotellbaren med sina vänner.
Tone Sekelius team tog också in en flaska vin eller två för att eftersnacka.

Gustav Fridolin höll igång på efterfesten till den stängde vid 02 i natt. Här var det dags för shots med en kvart till stängning.

Men när exministern insåg att vår fotograf var i närheten ställdes plötsligt shotsglaset tillbaka på bordet. Det blev ingen liten inför kamerorna.

En av de sista låtarna på festen i natt blev Tone Sekelius My way och folk verkligen flög upp på dansgolvet.

Tävlingsproducenten Karin Gunnarsson var så klart upp och firade med Tone.

Hon var den som i somras tog kontakt med Tone och frågade om hon fortfarande ville vara med i Melodifestivalen. För My way skrevs för flera år sen, innan Tone kom ut som transperson. Den skickades in till Mello, men togs inte ut.

Så i somras hörde Karin av sig och frågade om Tone ville skicka in den igen. Och nu kom den med, och tog sig i går kväll vidare till final i Melodifestivalen. Succédrag av Karin helt enkelt!

Innan festen stängde hann jag hänga lite med Lillasysters Ian-Paolo Lira och hans fina blivande fru Lollo. (Och Mellos-mesta-manager-Daniel).
Jag tycker att vi bara tar en liten liten stund och backar tillbaka till den här tatueringen.
Ian-Paolo har gjort den på sin underarm efter att i många år ha använt en regnbågsfärgad armbindel på alla spelningar för att visa sitt stöd till HBTQ-världen.
Före jul blev armbindeln till en permanent tatuering.
Det gör mig så otroligt glad. Inte för att jag tycker att alla ska skaffa regnbågstatueringar, utan för att det här stödet, att visa att det måste vara okej att älska den man vill, är så otroligt viktigt.
Jag och Lollo passade på att skaffa oss en hemlighet också. Men den tänker vi inte berätta för nån.

Men titta. Blev det ett danståg till? Jajamensan! Farah Abadi var så klart med.

Lisa Miskovsky hängde på Mariette Hansson.

Cazzi Opeia ville också studsa med.

Och Tone Sekelius, som verkligen inte hade några planer på att ta det lugnt i natt.



Schlagerfesten-Elaine (ja, vi ger henne det smeknamnet idag, ni hör henne även på nån av Bauer Radios kanaler men nu har jag glömt vilken) fick med sig ett härligt gäng till baren.

Och sen slet jag med några också. För det här ju en bild man bara måste vara med på!
Arvingarnas Kim Carlsson, Lisa Miskovskyl, John Löfgren, Lillasysters Andreas Bladini och Ian-Paolo Lira, låtskrivaren Jakob Skarin. Och längst fram Elaine Moe tillsammans med en av Mellos mesta managers (m-m-m, det lät ju riktigt bra) Daniel Jelldéus.
