Jag kommer på mig själv med att sjunga med Lisa Miskovsky i den här myslåten. Jag trodde att den skulle spelas mer på Spotify än den gjort sen deltävlingen, men det behöver inte betyda något.

Hon fortsätter att leverera tryggt på scenen.

– Många vill med på Lisa Miskovskys tunnelbanefärd, hon behöver bara några fler resenärer mellan 16 och 29.

Han sa det igår också, men jag hann aldrig blogga om det.

Theoz fortsätter att imponera på mig. Han blir dessutom säkrare och mer avslappnad på scenen för varje rep.

Han är som skapt för att underhålla, med exakt rätt blick, leende, min, rörelse, steg, på precis rätt ställe genom hela låten. Och bara 16 år.

Det ni.

Husdansarna är ju bara fyra och de ansvarar för varsin skärm, men den sista skärmföraren avslöjas av Oscar Zia nu.

Före det andra heatet i semin drar igång får vi en hall of fame-hyllning till. Loa Falkman som väljs in för konststycket att inte bli bortglömd trots en sistaplats i tävlingen.

Loa kan inte vara på plats ikväll så Mariette Hansson är här och sjunger Mello-klassikern Symfonin från 1990. I orginalversion. Det är charmigt.

Idag har hon fåt lite rosor på sitt mickstativ också.

Det är ju inte min favoritlåt bland schlagerklassikerna, men det här är ett smartare sätt till hyllning tycker jag. Där man tar en nutida artist och låter henne göra en klassiker i orginalversion. Snyggt.

Och sen får vi heat nummer 2 i semin.

Under mellanakten står Oscar Zia i kulissen och pluggar på sitt manus. Sen får vi veta vilka två akter som tar sig vidare till final från det första heatet i semin.

Som mellanakt får vi en del i Melodifestivalens hall of fame, låtskrivaren Peter Himmelstrand som väljs in för att han förde in popen i tävlingen.

Totalt fick han med 12 tävlingslåtar, och två segrar, med Det börjar verka kärlek banne mig och Det blir alltid värre framåt natten.

Men hyllningen blir istället en av hans andra otroligt vackra kopmpositioner, Towa Carsons Alla har glömt, framförd av Lionman.

Fint.

Men lite trist att man gör släpig hyllning till en popfader.

Var det ens nån som ringde Towa och frågade om hon ville göra den själv? Det hade varit en superfin hyllning.

Anna Bergendahl har också hittat formen till semin. Hon känns otroligt mycekt tryggare i sina svåra toner den här veckan.

Jag tycker att det märks i hela uttrycket på scenen hur hon känner det själv också.

Oscar Zia fortsätter leverera one liners på scenen i snacken om scenbyggena mellan låtarna. Scenteknikerna har ju 90 sekunder på sig att skifta scenbyggen.

Och Oscar har helt enkelt feeling idag.

– Man hinner mycket på 90 skeunder som min kille brukar säga.

Hoppas han har samma känsla i leveransen i kväll. Då kan det här bli ett höjdarprogram, när jag igår mest suckade över vad som kändes som trista longörer.

Danne Stråhed har roligt på scenen idag, det märks. Och Oscar Zia står på parketten och dansar och sjunger med.