Idag repar big 5-länderna och det är lite extra intressant i år eftersom tre av dem kan vara med i toppstriden, Italien, Storbritannien och Spanien. En, Frankrike, bör kunna ta sig topp 10 och bara ett av big 5-länderna, Tyskland, är helt uträknat.

Nu står Italiens Mahmood och Blanco på scenen. Under första repet var Blanco inte med alls, han hade tydligen ”andra åtaganden” som gjrode att han inte kunde vara med. Lite märkligt kan tyckas, men bara 19 år gammal har han under pandemin blivit en av Italiens absolut största artister och tvingades ställa in och skjuta upp en hel radda konserter för att kunna tävla i Eurovision.

Så om han missar ett förstarep så må det väl vara hänt.

I Eurovision teamar han upp med Mahmood som kom tvåa 2019 med låten Soldi. Nu sjunger de Brividi, en kärleksduett. Men inte till varandra. I musikvideon sjunger Mahmood till en man, medan Blanco sjunger om en kvinna.

De gör en stabil första genomsjungning på repet. Men känns inte alls som den vinnare som jag tänkt att det skulle vara. Jag är mycket förtjust i låten, men det här saknar just nu den glöd som duon hade i Sanremo, när varje ord kändes. Nu får jag mer känslan av ”meh”.

Båda kämpar med tonerna, som att de inte sjungit upp ordentligt. Eller inte bryr sig. Eller bara tycker att det är alldeles för tidigt för att sjunga.

Numret är snyggt. Och det känns som väldigt självklart nu varför tv-boalget RAI valde just den svarta sidan framåt på den kinetiska solen, när de insåg att de var tvungen att välja en sida, antingen LED, eller svart med strålkastare.

Andra genomsjungningen är inte mycket bättre. Oj, det är mycket sura toner här, från både Blanco och Mahmood. Och den kemi som de visade på scenen i Sanremo märks inte alls här i ett väldigt mörkt nummer.

De ligger tvåa i oddsen precis före Cornelia Jakobs. Men det här repet kan göra att Cornelia går om.

Tredje genomsjungningen nu. Blanco låter rejält trött på rösten och det känns som han måste pressa och anstränga sig för att få fram tonerna. Mahmood hittar rätt, men tar inte heller i.

Och de lunkar mest runt på scenen. Väldigt mycket som att repet är oviktigt.

Precis när de sjungit färdigt och ljuset går ner pussar Blanco Mahmood på pannan. Det var lite gulligt.

(Bilder kommer när EBU lämnat dem, om rätt lång tid)