Loulou LaMotte gör svensk popschlager. Jag hade nog förväntat mig mer visa utifrån hennes tidigare sololåtar, eller soul och gospel utifrån vad The Mamas gjort, men det här är ren svensk popschlager i snabbare midtempo.

Versen i Inga sorger bygger uppåt till en refräng som kanske inte riktigt lever upp till uppbyggnaden, men det är skön radiomusik.

Jag blir lite förvånad över att Loulou inte riktigt tycks få utnyttja sina röstresurser i den här låten. Jag älskar när hon tar i och sätter skåpet som hon gjort med The Mamas, men det här känns lite enklare. Kanske kan det ligga henne i fatet, att hon inte får briljera med rösten som hon kan.