Alltså, missförstå mig inte, jag älskar de här damerna. De vet hur man underhåller en publik. Det här är också mycket mer underhållande att se på än att bara höra låten, som jag blev jättebesviken över under tisdagens uppspelning.

Glädjen som Eva Rydberg och Ewa Roos levererar på scenen när de dansar och spexar och skrattar till när de också ibland kommer av sig i texten är äkta och fantastiskt härlig. Mimiken är oefterhärmelig.

Det här blir också en mindre färgexplosion på scenen, med Evworna i guld, paljetter och fransar och dansarna i rosa, efter eoner av svart och vitt-tråkerier vi fått i första deltävlingen.

Men frågan är hur långt det räcker. Blir det här tillbaka till den typen av resultat där de äldsta artisterna åker ut, för att bara de äldsta tittargrupperna röstar på dem? Jag är rädd att det kan bli så.

Eller så tycker även de yngsta åldersgrupperna att det är härliga färger och röstar bara därför.