Nu drar vinden igång i nacken på mig igen och musiken startar.

Loulou får fram sin ögonglimt och charm när hon trycker på en andra gång från scenen.

Jäklar vad hon tar i, så mycket att hon tappar bort sig lite i texten den här gången, men hon ler bara och hittar snart rätt.

Men nu är hon också på gränsen för vad rösten klarar av, hörs det. Nu bör hon nog inte sjunga för fullt även sista genomsjungningen, utan vila rösten lite, för att inte riskera att hon sjunger bort den.