Axel sätter sin andra genomsjungning lika snyggt. Han har Greg Curtis och Lars Säfsund med sig på scenen som kör, men det är Axel som sätter sången snyggt på egen hand.

Axel Schylströms textrad Don’t you dare talk to your self like that är rätt drabbande.

Den här låten har gått från att kännas som en generisk dussinballad till att verkligen gripa tag i mig med scenframträdandet.

Och jäklar vad han sjunger bra. Jag hade glömt att Axel hade de här röstresurserna.

Kom ge mig more och ge mig lite till.

Jag kan inte låta bli att sjunga med i Emil Henrohns Merà merà merà.

Textraden Jag är fylld av en lust och en längtan, var är den hämtad från? Vilken schlagerklassiker sjunger om lust och längtan? Jag kan bara inte komma på det!

Emil är ungefär fem andetag från att övertända under dagrepet, så vi får se hur han lyckas hålla tillbaka den energin i sändningen på lördag. Jag hoppas att han kan hålla tillbaka det lite.

Emil verkar missnöjd med tajmingen i några av dansstegen. Han pratar med SVT:s nummeransvariga Keisha von Arnold och tycker att rörelserna inte kommer helt rätt.

Jag får fortfarande inte kläm på om Emil Henrohn vill att hans schlagerglittrande nummer ska tas på fullaste allvar eller med glimten i ögat?

Han har tränat in varje rörelse till millimeterprecision.

Det här är extra allt av varje musikalshow-ingredients som finns att tillgå.

Men i varannan bild blinkar han mot kameran som att vi ska förstå att det här är på skoj och ett skämt. Och i varannan ger han miner som istället signalerar att det här är det viktigaste och mest seriösa Emil nånsin har gjort.

Jag får inget grepp om det. Eller om Emil.

Det blåser rejält i nacken under Mariettes nummer, för Masen har släpat fram industrifläkten för att få vind i hennes kläder och den gör att det stormar över hela parketen.

I Mariette Hanssons andra genomsjungning kollar jag tv-skärmarna och det är väldigt mycket tv-bilder som inte sitter ordentligt här fortfarande.

Det gör att scenshowen känns rörig, istället för lekfull.

Dansare och tv-fotografer slaskar i bild och bildprooducenten är alldeles för kär i att visa upp arenan och scenen i vida bilder istället för att stanna kvar i Mariettes egen värld på den vita skateboardrampen.

Och så skaver det lite extra när symetrin uteblir eftersom Mariette har fem dansare med sig.

Mariette har kommit in på scenen för sin första genomsjungning.

Det känns som att hon tar det lite lugnt i öppningen. Men refrängen innehåller så mycket ord så hon sjunger utan många chanser att hinna andas.

Smash into pieces har en cool scenshow som sticker ut. Det här känns annorlunda och något som vi inte sett på Melodifestivalens scen tidigare.

Det här är tillräckligt unikt och med en effektiv låt som gör det farligt på lördag. Det skulle faktiskt kunna ta en finalplats till och med.

Det blir liksom inte mer. Han skulle kanske testa att köra kepsen på snedden som en viss bloggskribent gör? Eller sätta den bakochfram? För ögonkontakt är rätt viktigt i tv.