Smash into pieces får till en snygg dataspelsvärld på scenen och det här sticker ut på ett sätt som jag är övertygad om kommer locka röster ikväll.

Chris Adam sjunger säkert och även om jag surnar till lite över att man aldrig får nån riktig kontakt med honom på scenen förrän precis i slutet eftersom kepsen är nedtryckt över ögonen så levererar han och de andra grabbarna snyggt.

Och se där, nu ser man ju ögonen lite grann i alla fall. Jag undrar om han inte lyft lite lite grann på kepsen ikväll.