Frankrikes La Zarra börjar högt upp på en pidestal som förklätts till en enorm svarttglittrande klänning.

Det här är så franskt att det nästan blir parodiskt. Och jag gillar det verkligen.

Det är Eurovision-härligt. Jag har hört andra klaga på att låten liksom stannar till flera gånger istälelt för att växa och ta fart, men jag gillar upplägget.

För att kunna slita av den undre delen av klänningstyget gömmer sig två personer i svarta morphsuits där.