Kim Cesarion kör nu. Det känns som att han dansar mer idag än igår, eller så är det bara mitt eget minne av gårdagen som redan börjar blekna.

Han har högre energi nu, redan i första genomsjungningen. Men det händer inte så mycket på de tre minuterna på scenen. Det är ett mörkt nummer. Med sju killar i grått, mörkblått och svart, som dansar och kör skrevgrepp.

Jag vet inte riktigt vad man skulle kunna göra för att lyfta det här. Men det är också något med de markerade glasögonen, att man inte riktigt når fram till Kim Cesarion. Nån intill mig här beskrev det som att det blir som att han gömmer sig bakom en mask.