Jag kan inte sluta undra över valet av brandgul färg på led-skärmarna genom hela låten. Det enda jag kan tänka på som har med Norrland att göra och som närmar sig detta i färgen är Norrlands Guld.

Det kanske är den känsla Engmans kapell vill att vi ska få när vi tittar.

Men det är en minst sagt smittande refräng, jag sjunger med varje gång. Och nu har de feeling på scenen rejält. Härligt att se.

Och tonartshöjningen är smått oemotståndlig. Konfettin tar över rejält också, man ser knappt bandet längre.