Sami Rekik börjar ensam uppe på det gröna högtalarscenbygget på scenen.

Det här numret har verkligen rensats från de rörigaste sekvenserna på et snyggt sätt. Nu får man till den där folkfestkänslan på scenen och visst får Medina med sig publiken i arenan.

Det finns fortfarande partier där alla ser gröna ut i ansiktet, men inte alls på samma sätt som under tidiga repen. Det här har blivit så snyggt det kan bli skulle jag säga (och hoppas att de målar om högtalarna till finalen).