Oj, visst ska Renaida ha svart och orange på sig, men inte det hon repat i. För nu visar artistansvariga Pierre upp hennes verkliga scenkläder. det ser ut att vara en overall. Coolt.

Renaida har till och med orange-färgade klackboots på sig.

Hon är säker på scenen, har härlig energi och utstrålning. Men det här är absolut inte min favorittyp av låt.

Den känns för generisk och sticker inte ut tillräckligt mycket. Men samtidigt är det precis så här det låter på P3 och på Spotifys topplistor, så det kan mycket väl funka och få igång app-röstarna.

Nu är det dags för Renaida att repa. Hon kör orange som temafärg även idag, så det här kan mycket väl vara scenkläderna.

Hon börjar ensam på den främre plattformen. Inte förrän efter första refrängen dyker sex dansare in på scenen. Dansarna har orange-färgade outfits som känns som byggarbetarkläder.

Det är ett snyggt nummer, låten är väldigt 2018 och numret likaså. Tropical house-partiet efter refrängen funkar bättre på scenen än när man bara hör låten.

Det kändes redan när han gick upp på scenen och skulle bli fotad inför presskonferensen. Ska bli intressant att se hur han lyckas på scenen.

Hon gömmer sig bakom olika masker varje dag, Kamferdrops.

Men hon ville inte visa vilken mask hon ska ha på scenen på lördag, även om om hintar om att det kan bli nån form av enhörning på den.

Jag är lite osäker på om det här med mask funkar i Melodifestivalen. Man vill ju gärna komma nära artisten.

Men så här såg hon ut på presskonferensen i alla fall. En mask av massor av gosedjur. Lite gullig i närbild, men på håll ser den bara plåttrig ut. Det tror jag är viktigt att tänka på till lördagen.

Det plåttriga blir nästan obehagligt på avstånd och hon vill ju inte skrämma barnen. Det är ju de som ska rösta henne till final.

Nu blir det lite paus i bloggen här för det är dags för presskonferens med artisterna nu. Jag lovar att uppdatera er så fort jag kan efter att ha intervjuat artisterna.

I John Lundviks sista genomsjungning får vi också guldregnet. Det var nästan obligatoriskt med sånt i den här typen av pampig ballad och det förstärker framförandet ännu mer.

Hoppsan, där bjussade John Lundvik på lite hud inför sista genomsjungningen.

Tydligen testar han lite olika scenkläder och stylisten Niklas Berglind fick honom att strippa mitt på scenen.

Mina damer och herrar, låt oss presentera årets första superkropp i schlagern.

Och här är tröjan han fick på sig.

John Lundvik börjar bakom ett piano på scenen, men reser sig snart upp. Han är helt ensam på scenen. I kulissen körar Lars Säflund och Stefan Nyqvist.

Vi har inte haft den här typen av pampig ballad i Melodifestivalen på mycket länge. Den är effektfull och snygg och massor av länder kommer att skicka betydligt sämra versioner av den här till Eurovision.