Boris René har bra energi. Men startnummer 2 är en rysare. Det är lätt att bli bortglömd. Det är under den här låten som folk går och fyller på chipsen som man inte hade hunnit fixa inför första låten…
Ace Wilder är en bra öppning som får igång publiken, men risken finns att man glömmer bort henne i röstningen, även om hjärtat sprakar nu.
Det här är alltså Timbuktus kompband Damn! (de stavar med utropstecken, det är inte jag som skriker av förtjusning).
Jag har redan beklagat mig så mycket över manuset och låttexterna så jag ska försöka att inte klaga så mycket ikväll. Men det kommer jag nog inte kunna hålla…
Vi är ganska många på plats för att bevaka finalen. Och nu är det snart dags att köra!
Ibland måste man vila sig. Och i anslutning till pressrummet finns ganska bekväma soffor och faktiskt lite lugn och ro borta från stimmet.
Så inte konstigt att husdansaren Edin Jusuframic sökt sig hit för att sträcka ut sig lite. Hoppas att han har satt larmet så att han inte försover sig…
Sex veckors turné är snart över. Fram tills nu har jag avstått från pressrummets varmkorv. Det går inte att leva på onyttigheter. Men i finalen är det tradition. Lördagen innan sändning mumsas det på pressrumskorv!
(Ja, jag ska givetvis sätta på mig skjorta till ikväll… skriver jag och inser att mitt ombyte är kvar på redaktionen. Tur att jag har bra kollegor som kommer hit om en timme och kan ta med dem…)
David såg ut att vara ganska matt under resultatet på genrepet. Han eftersvettades en del efter att ha sjungit i greenroom och fick flera gånger ta fram en trasa och torka bort svetten i pannan.
Dagrepspubliken fick Hasse Andersson som låtsasvinnare med Guld och gröna skogar.
Nu äntligen Zara Larsson. Hon gör ett medley av tre låtar och det här är verkligen finalens största behållning.
Zara Larsson är en världsstjärna.
Efter att hon sjungit får vi höra en genomgång av fejktelefonröster så nu lämnar jag arenan och följer resten från pressrummet i stället.
Sista avsnittet av Skam-parodin innehöll en ganska pinsam manusmiss i går. Alexander Rybak säger att han gillat Melodifestivalen ända sedan Bobbysocks vann eurovision 1984.
Men det året vann ju Herreys.
Bobbysocks vann 1985.
Men till idag har de redigerat om sketchen så att årtalet är borta. Snygg räddning.