Men Robin Bengtsson fastnade på bild på egen hand också så klart.

Precis som Owe Thörnqvist som lutade sig lite ledigt mot en pelare.

Och Anton Hagman som trotsar förkylningen och minglar med de andra deltävlingsherrarna.

Krista Siegfrids har festens djupaste urringning, medan Jasmine Kara har festens högsta slits.

Tillsammans poserade de nästan som Bond-brudar runt Robin Bengtsson. Varfär inte, han är ju lika snygg som de är.

Välkomstfesten hålls i Växjö konserthus och nu har alla artister kommit hit om jag sett rätt.

Och festen har finbesök också. Markus Mustonen från nu nedlagda Kent är på besök. Och även Martin Axén från nu nedlagda The Ark. Ja, var ska man vara om inte på en schlagerfest?

För er som kanske saknar en riktigt sån där 80-talsschlager i Melodifestivalen kan jag tipsa om en annan låt som de senaste måanderna fått lite kultstatus på schlagergolv i Stockholm i alla fall.

Det är ännu en låt som inte kommit med i Melodifestivalen. Den skrevs för några år sedan, av Fredrik Kempe och Peter Hägerås, ursprungligen åt Rikard Wolff.

Nu har den producerats om, återigen ratats av Melodifestivalens jury och så i december släppts på Spotify i en version av musikalartisten Stephan Lundin.

Det här är rejäl gammelschlager som andas sjundeplats i Melodifestivalen 1988.

Lyssna och njut, alla gammelschlagerlovers!

Jag fick tips om en låt som helt uppenbart inte kom med i Melodifestivalen. Creutz Matroser vädjar till Christer Björkman att låta dem vara med och tävla, med textrader som:

”Åh Björkman, Christer Björkman

Ge oss en större scen

du får en ny Loreen”

Bra underhållning i schlagertider.

Sista genomsjungningen och det som låter bäst är kören i kuliss och den sång som ligger på tape. Sorry killar, men det här behöver ni bättra på till lördag.

Men dansen blir tajtare och tajtare för varje genomsjungning. Det här är koreograferat i varenda rörelse som syns i bild.

Och nu får vi pyro också. Dels från undersidan av plattformen men också puffar som ska kännas som ett helt fyrverkeri runt omkring killarna i tv-bilden. Det blir snyggt.

Men ett lager med aska har nu lagt sig över min dator…

Med det är dagens repetitioner slut och vi måste utrymma arenan så att programledarna och innehållsredaktionen får repa.

GIvetvis uppdaterar jag bloggen under kvällen. Det blir välkomstfest i Växjö konserthus och jag kommer blogga därifrån om vi inte hörs innan dess.

Nu visas scenkläderna upp på galge. Det ser ut att vara 50 shades of gray. Får se hur det ser ut på i morgon.

När FO&O hissas upp i luften har de först fått byta mikrofoner. De nya mikrofonerna har en säkerhetslina som fästs kring grabbarnas armar för att de inte ska riskera att tappa en mikrofon i huvudet på någon i publiken.

Andra genomsjungningen och det är helt tydligt att de här killarna satsar mer på showen än sången. Eller mår de inte riktigt bra? För det hålls igen totalt när det gäller sången, speciellt från Omar.

Det låter faktiskt inte som att Omar sjunger något alls nu förutom någon enstaka solorad.

Nu får de äntligen köra igång sin repetition. FO&O börjar längst bak på scenen och går långsamt framåt i motljus.

Omar tycks strunta i att sjunga flera av textraderna i första genomsjungningen. Det är ju rep och positioner på scenen är lika viktigt som sången i ett pojkbandsnummer.

Men det låter inte särskilt bra i första genomsjungningen och då ligger väldigt mycket av sången på tape och görs av kören i kulissen.

Däremot är dansen snyggt koreograferad och det här är killar som kan sina pojkbandsposer även det känns lite för rörigt.

Killarna både hissas upp och ner i plattformen innan de avslutar på scenen igen.